Skoj på jubileum

Sitter just nu på ett hotellrum i Borlänge. Är med i teamet som fixar 20-årsjubileumet på köpcentrat Kupolen. Har jobbat med dessa uppgifter tidigare, ca 10 år sedan, men nu är jag på banan igen och dte är skoj, riktigt skoj.

Att bli egen har öppnat så många nya möjligheter. Jag ser på världen med nya ögon och ser ofta, kanske inte dagligen, men ofta nya möjligheter på saker som kan utvecklas. I och med utveckling så finns också en plats för mig och mitt utövande.

Nu ska sista dagen köras sedan bär det av hem på söndagkväll. Därefter väntar en vecka med massor av jobb. Är det skoj eller är det skoj. ;)

Full fart

Ja, just nu är det full fart. Otroligt stimulerande med varierande uppgifter. Kanske lite för lite tid vid skrivbordet men å andra sidan är dte inte där man gör affärer. :)

Ny hemsida - www.janrohlander.se

Känns som lite flyt just nu

Det händer mycket just nu. Efter förra veckans besök i Stockholm hos de olika talarförmedlingarna så har det börjat röra på sig lite.

Min nya hemsida, www.janrohlander.se, är klar och på den visas också de nya fotgrafierna på mig som jag tog i veckan. Allt för att vara lättare att nyttja vid bokningar.

Utöver detta så har det kommit in lite andra småuppdrag så just nu känns det som att det är lite flyt. Litet i början av min nya, lite egna, karriär.

Att nå mål i motgång

Ibland är det konstigt. Ta det här med att göra sånt som man föresatt sig att göra. Nå olika mål t.ex. Det kan vara små eller stora saker som man ska göra. I mitt fall har det handlat om att anta en ny livsstil med bättre vikthållning och ett ökat välbefinnande genom träning.

Nu är det inte så att jag lidit av någon stor övervikt men det har inte varit en trivselvikt för mig. Har bantat flera gånger och det har gått bra, jag är tjurig/envis, men efter ett tag så har jag gått upp allt igen och jobbet har varit förgäves. Detta tröttnade jag på och i samband med att jag i början av maj sade upp mig från mitt arbete och tog beslutet att starta eget så beslöt jag mig för att livsstilen läggas om.

Löpning blev träningen för mig. Inte för att jag är en löpare utan för att det är enkelt och jag kan kombinera det med hundrastning. I början var det 5 km som gällde. OM jag var i form så kunde jag kanske mösa mig runt 7,5 km men ofta fick jag stanna och vila lite. Nu tog jag dock ett beslut - att jag i slutet av juli skulle springa Broloppet i Sollefteå på 10 km. Detta blev mitt mål och jag skulle på två månader träna upp mig till att orka detta.

Det tog en månad att nå detta mål, att springa 10 km. Så långt hade jag aldrig sprungit tidigare i mitt liv. När det väl var dags för Broloppet i slutet av juli 2010 så var det utan problem som jag sprang 10 km på 52 minuter.

Idag springer jag ofta en mil, har även sprungit två mil. Tränar intervaller och springer kontinuerligt. Om jag ”bara” springer 7,5 km idag så är det bara för att jag har bråttom och tar en ”kort-runda”. :)

MÅLET

Vad vill jag nu med detta? Skryta att jag kan springa långt? Nä, jag har funnit ett mönster!

Via en träningsdagbok så har jag förutom statistikfakta även fyllt i noteringar om hur löpningen gått. De gånger som jag sprungit bäst, de gånger som det känts bäst har varit då jag INTE velat springa. De gånger som jag innan mitt beslut i maj skulle stannat hemma.

Det är ofta som jag hellre skulle vilja stanna hemma men trots detta sprungit min i förväg bestämda runda. Mönster är alltså att när det varit motstånd att springa så har det gått som bäst.

SLUTSATS

Med ett uppsatt mål så skapar ett motstånd bättre resultat än när allt bara går som på räls. Jag tror att om man möter lite motstånd, oavsett vad man ska göra, och i alla fall gör det man föresatt sig så blir resultatet bättre och man känner sig mer nöjd.

Lång utläggning för en kort slutsats. :)

Rätt eller fel...?

Trötta fötter...!

Så är två dagars möten avklarade. Har räknat ut att jag gått ca 2 mil på Stockholms gatir kors och tvärs. Promenaden har skett i se-fin-ut-i-skor och fötterna värker som bara f...n. Men det har variyt värt varenda steg.

Sista mötet med Sveriges största talarförmedling gav fin respons. Jag är mycket nöjd med mina möte där jag på alla ställen mötts med respekt och fåt fina och ärliga råd. Kan ju bero på att Olof är min "dörröppnare". Det skadar aldrig att ha en som går före och banar väg. Sedan kan jag stå på egna ben. :)

Nu väntar dagar hemma vi kontoret för att sammanställa lite material till de olika förmedlingar.

Den förmedling som var klart snabbast var Talarforum där jag nu, 1,5 timme efter mötet, finns med på deras hemsida. Stilpoäng! :)

Sol i Stockholm

Så har jag varit på första mötet. Ett toppenmöte där jag möttes med respekt och fick berätta vem jag var och vad jag kan erbjuda dem. Fick också många bra tips och rekommendationer på hur jag, liksom min bror, kan slå mig in på en tuff marknad.

Ett gott tecken torde vara att när jag gick in på mötet öste regnet ned och när jag kom ut så sken solen och gatorna hade hunnit torka upp. Det bådar gott. Nu väntar lite arbete som ska fixas inför nästa möte som är imorgon.

Ett regnigt Stockholm

Nu är det på allvar, att vara lite egen! Sitter just nu på en restaurang i ett regnigt Stockholm och väntar in ett möte. Möte ett av flera under två dagar. Marknadsföring av mig själv som konferencier/moderator är målet med de olika möten som jag bokat in under två dagar.

Första telefonsamtalet förra veckan för att boka möte var det tuffaste jag gjort på länge. Innan jag ringde så dammsög jag, tvättade och hängde tvätt, åt lunch, gick en promenad med hunden…. Sedan fanns det ingen återvändo. Samtalet varade i en evighet kändes det som. Det andra samtalet var kortare (som en resa till månen typ) men sedan gick det bättre. Och, som belöning för detta sitter jag ni i Stockholm och ska gå på de bokade mötena.

Det är marknadsföring det handlar om! Min egen personliga marknadsföring. Lite nervöst och pirrigt men samtidigt så känner jag att det är jag som har viss trumf på hand. Jag erbjuder ju faktiskt något som de talarförmedlingar jag nu ska besöka kan sälja, nämligen mig!

Att inte varit på ”de stora scenerna” kanske kan vara en fördel. Med de blandade uppdrag som jag haft genom åren, ofta mindre uppdrag, så har förutsättningarna varit lite sämre och trots detta har jag ”levererat”.

Nä, nu är det dags att packa ihop och gå till första mötet. Rapport kommer senare. :)