Att inte ta allt för givet...

Ibland när det går bra är det lätt att ta allt för givet. Livet till exempel. Tillsammans med Jessica Falk gör jag inspirationsföreläsningen Från Khao Lak till Nashville. En spännande och intressant föreläsning med djup i. Inledningen på föreläsningen handlar bl.a. om tsunamin i Indiska Oceanen 2004. Det blir då en del prat om död och livet.

Föreläsningen utförs professionellt och jag "stänger" känslorna för att göra jobbet bra. Idag ska vi föreläsa på Hospice i Sundsvall. Hospice är ett mycket vackert ställe vid Sidsjön. Trevlig personal, trevligt hus men hemmainredning och en fantastisk utsikt. Allt perfekt om det inte vore för att det är hit man kan få komma när man är i slutskedet av livet. Sista stället man ska bo på.

Det är vid sådana här tillfällen man inser att man inte ska ta allt för givet. Vad är det som är jobbigt i livet egentligen. Är det verkligen jobbigt att gå till jobbet, hålla det där föredraget eller träffa den där personer om man sätter det i ett perspektiv av ett Hospice. Nja, kanske inte.

Maj har för mig varit en bra månad. En månad att glädja sig åt och ändå är den inte slut och kanske just därför fick jag idag komma till Hospice för att ännu mer uppskatta en bra tillvaro. Ta vara på stunden. De varar bara just nu!

Lite egen...

Ja, nu är det ett år sedan jag tog steget och sade upp mig från min anställning för att bli min egen chef. Kanske läge för en liten utvärdering.

Just nu skiner solen och det är en myckte skön försommardag. Runt mig, sitter på en lunchrestaurang i Sundsvall, ser jag jäktade människor som stressar för att hinna tillbaka till sina arbeten. Det är då jag suger lite på tanken att jag är min egen bästa dräng. En skön känsla. Låt mig summera det så här.

Jag arbetar nog fler timmar per vecka periodvis än tidigare, MEN jag jobbar dessa timmar när jag själv vill. Jag väljer själv vilka uppdrag jag ska åta mig och vilka jag ska tacka nej till. Har faktiskt tackat nej till några då de inte passat mig bra. Ska jag göra något så ska jag kunna göra det bra.

Till detta så får jag vara med om saker, och vara på ställen och träffa roliga människor som jag inte gjorde förut. Jag är oftast gladare och mera "på" för nya saker. Ögon och öron är som paraboler som suger åt sig spännande saker och möjligheter. Möjligheter som jag tidigare inte såg då blicken var fokuserad på det som min arbetsgivare sagt att jag skulle göra.

Att vara egen företagare är en utmaning som kanske inte alla passar för. Som företagare så är man på tävlingsarenen varje dag och kämpar för uppdrag och intäkter. Men någonstans är det just detta som stimulerar. Att måsta vara på tå, att ha lite krav på sig och att vilja prestera. Resultatet visar sig sedan vid bokföringen huruvida man varit bra eller dålig.

Det är jag och ingen annan som bestämmer. Jag äger och disponerar min tid. Det är något som för mig är svårt att värdera i pengar.

Med detta sagt så kanske du redan förstått. Jag ångrar inget utan är mycket nöjd med mitt val att bli egen företagare ett år efter mitt val. :)